MP3: Ladda ner

Ladda ner Flash för att kunna lyssna direkt!

Jag vill hävda att det finns få saker inom kristendomen som är så missuppfattade, både inom och utom kyrkan, som det profetiska. Denna undervisning är tänkt att lägga en stabil kunskapsgrund vad gäller det profetiska, den profetiska gåvan och den profetiska tjänsten.

Den profetiska gåvan

Väldigt sammanfattat kan man säga att den profetiska gåvan handlar om att föra Guds talan - att meddela en hälsning ifrån Gud till en eller flera personer. Denna text är uppdelad i följande huvudpunkter:

Skillnader mellan det profetiska i Gamla respektive Nya Testamentet

Det är stora skillnader mellan hur det profetiska fungerade i det gamla förbundet (Gamla Testamentet ) och hur det fungerar i det nya förbundet (Nya Testamentet ).

Gamla förbundet

I det gamla förbundet - på Gamla Testamentets tid - så fanns det en eller ett fåtal profeter i hela världen. I huvudsak så var det tre olika ämbeten i Israel/Juda som blivit "smorda" och hade del av Guds Ande; kungarna som var de politiska ledarna, prästerna som var de religiösa ledarna och profeterna vars huvuduppgift kan sägas var att korrigera när kungarna och prästerna gjort fel. Profeterna var ensamma om att föra Guds talan. Gud talade inte till enskilda troende på det sätt Han gör idag.

Dessa profeter var oftast udda och levde utanför det normala samhället. Ett exempel är Johannes Döparen (som visserligen finns beskriven i Nya Testamentet, men som levde före Jesu död och inrättandet av det nya förbundet); i Matteus 3 beskrivs hur han levde i öknen, bar kläder av kamelhår och åt gräshoppor. Gamla förbundets profeter framförde ofta budskap till hela nationen eller dess ledare. Vanligtvis var budskapen uppmaning till omvändelse ifrån synd, och varningar för de domar som Gud annars skulle verkställa.

En profet i gamla förbundet hörde Guds röst och återberättade ordagrant vad Gud sagt (se 2 Mos 4:12, 4 Mos 22:38 och Jer 1:9 i fotnoten). Profeterna profeterade 100% rätt - deras budskap var helt enkelt Guds ord. Av denna anledning behövde dessa tilltal varken prövas eller uttydas - det vore otänkbart att pröva det, eftersom det var Guds eget ord. Tilltalen var direkta och otvetydiga. Noa tyckte sig inte eventuellt höra att Gud kanske skulle skicka en flod och att han skulle överväga att bygga arken. Eftersom alla äkta profeter profeterade helt rätt, så var de falska profeterna sådana som medvetet ändrade på vad Gud sagt, eller hittade på helt och hållet. Enligt Guds instruktioner skulle sådana personer stenas till döds, eftersom de medvetet ljugit och lagt ord i Guds mun: "Men den profet som är så förmäten att han talar i mitt namn vad jag inte har befallt honom tala, eller som talar i andra gudars namn, den profeten skall dö." (5 Mos 18:20).

När man läser de gammaltestamentliga profeterna noterar man snabbt att de ofta inflikar ”Så säger HERREN”. Det är inte helt ovanligt att man även idag hör personer, kanske främst äldre, som lägger till denna fras när de förmedlar något från Gud. När HERREN skrivs med stora bokstäver i våra svenska översättningar (t.ex. Svenska Folkbibeln), så betyder det att i grundtexten så står Guds namn. Detta namn - JHVH - var så heligt att ingen vågade uttala det, och eftersom hebreiska alfabetet saknar vokaler vet vi idag inte hur det skall uttalas, men två vanliga gissningar är Jehovah eller Jahveh. Istället för att uttala gudsnamnet byter den hebré läser Skriften ut ordet mot hebreiskans Adonaj - Herren. Hur som helst, vad profeterna i Gamla Testamentet egentligen säger är alltså "Så säger Jehovah/Jahveh", "Så säger det hebreiska folkets gud". Anledningen till detta förtydligande var för att skilja Guds tilltalan från andra folks (av)gudar. Till exempel kan man tänka sig att Baalsprofeterna i 1 Kung 18 påstod att "Så säger Baal" (Jer 2:8 och 23:13 kan peka åt det hållet). Vi inser att frasen inte fyller samma funktion i dagens (västerländska) samhälle, eftersom vi vanligtvis inte talar om flera olika gudar på samma sätt. Vi skall senare se att det finns goda anledningar för en nytestamentlig profet att helt undvika denna fras.

Nya förbundet

Det finns de som menar att det profetiska inte längre är verksamt, utan att det dog ut tillsammans med de gammaltestamentliga profeterna eller med Jesu tolv apostlar. Detta saknar grund i Bibeln. Förutom att både Apostlagärningar och breven (alltså de delar av Bibeln som inbegriper nya förbundet) talar om flera samtida profeter, så är det intressant att notera att Jesus varnar för "de falska profeterna" (Matt 7:15). Det finns ju ingen anledning att varna för "falska" profeter, om det inte finns några äkta. Har du någon gång hört en varning för att falska 200-kronorssedlar är i omlopp...?

Även om det profetiska inte är utdött i nya förbundet, så är det ganska annorlunda.

Några matnyttiga verser om det profetiska i nya förbundet finns i 1 Korintierbrevet 14: "Sträva ivrigt efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva. Den som talar tungomål talar inte till människor utan till Gud. Ingen förstår honom, när han i sin ande talar hemligheter. Men den som profeterar talar till människor och ger dem uppbyggelse, uppmuntran och tröst. Den som talar tungomål uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingen." (1 Kor 14:1-4)

I det nya förbundet är alla troende ett "ett konungsligt prästerskap" (1 Pet 2:9), vilket jag tror åsyftar att vi alla nu tillhör dem som blivit smorda och har del av Guds Ande. Vi lever i en tid när profetian i Joel 2, som Petrus citerar i sin pingspredikan i Apostlagärningarna 2, gått i uppfyllelse. "Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män skall se syner." (Joel 2:28 / Apg 2:17).

I det nya förbundet så finns inte Guds Ande bara hos några enstaka, utan är tillgänglig för alla troende. Det profetiska är därför "diffust" och utspritt i Kristi kropp. Profeter i det nya förbundet är inte alls några enstöringar - tvärt om så bekräftas deras äkthet genom engamanget i den lokala församlingen. Den profetiska gåvan är en av nådegåvorna, av vilka alla kristna har minst en (klicka här för att läsa mer om nådegåvorna). I det nya förbundet så är det inte bara "profeter" som kan profetera, på samma sätt som inte bara evangelisterna kan dela evangeliet. Budskapet är oftast till församlingen eller en enskild troende, och primärt profeteras uppbyggelse, tröst och förmaning (1 Kor 14:3). Det vanligaste typen av tilltal är diffusa intryck (se nedan).

Budskapet från en profet i nya förbundet skall alltid prövas. Som en profet jag träffat uttryckte det, så är det både vår rättighet och skyldighet att pröva en profetia.
"Två eller tre profeter skall tala, och de andra skall pröva det som sägs." (1 Kor 14:29)
"Släck inte Anden. Förakta inte profetior, men pröva allt, behåll det goda" (1 Tess 5:19-21)
Det profetiska skall i första hand prövas emot Bibeln - Gud talar inte emot något som inte stämmer med Hans eviga Ord. Om några andra personer med den profetiska gåvan eller med urskiljningens gåva är närvarande skall också de pröva budskapet, och se om det stämmer överens med vad Gud talar till dem i deras ande. Om det är till en enskild person skall det prövas av mottagaren, om det stämmer överens med vad Gud talat till den och om det "genljuder i deras Ande", så att säga.

Viktigt att tänka på är att det profetiska inte är något överandligt som har ett syfte i sig självt utan det är ett verktyg som är till för att stödja andra i sin tjänst. "Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp" (Ef 4:11-12)
Profeterna är, liksom de andra tjänsterna, Guds gåva till församling och deras uppgift är att utrusta och bygga upp andra troende för tjänst. Christian Wendesten i GöteborgsKyrkan kallar därför tjänstegåvorna i Ef 4:11 för "utrustningsgåvor".

De andra gåvorna når inte till sin fulla potential utan profetians gåva. Profetians gåva är som nervsystemet i Kristi kropp, som för signaler från hjärnan (Gud) till resten av kroppen. Jag tror det är därför som Paulus i 1 Kor 14:1 skriver att vi framför allt skall söka vinna profetians gåva. Tänk hypotetiskt om du på grund av sjukdom eller någon olycka skulle ställas inför valet att kunna rädda din ena hand eller ditt nervsystem. Vad skulle du välja? Visst kan det vara jobbigt att klara sig med bara en hand, men fungerar inte nervsystemet som det skall kan det bli få långt värre konsekvenser.

Bibeln är Guds eviga Ord, där Han ger generella instruktioner som gäller i alla tider. Det profetiska är Guds detaljerade tilltal för en viss plats eller person, i en viss tid. Det profetiska är "nu-ordet". Det profetiska är inte överställt Bibeln utan kan tvärt om aldrig gå emot Skriften, men däremot är det ett komplement, som gör Guds tilltal specifikt och aktuellt. Funderar man ett slag är det egentligen inte så konstigt att Gud valt att göra så. Kan du föreställa dig hur tjock Bibeln skulle vara om den innehöll allt som Gud ville säga till alla troende och alla församlingar i alla tider...? "Kan ni slå upp Apostlagärningar kapitel 28987"...

Olika nivåer av profetiskt tjänande

Mike Bickle berättar i Growing in the Prophetic att de i hans församling delat upp profetiskt tjänande i fyra olika nivåer. Anledningen till detta är för att det skall vara lättare att hantera och administrera det profetiska i ett sammanhang. Nivåerna beskrivs inte uttryckligen i Bibeln, men de är ett sätt att underlätta kommunikationen.

1. Enkel profetia

En enkel profetia är när vilken troende som helst får ett sinnesintryck från den Helige Ande. Enkla profetior ges till uppbyggelse, tröst och förmaning. Enkla profetior innefattar inte tillrättavisning, förutsägelser om framtiden eller instruktioner om nya riktningar.

2. Profetisk gåva - Nådegåva

En person med en profetisk (nåde)gåva är en troende som regelbundet får tilltal ifrån Gud. Ofta får personen olika typer av tilltal, såsom intryck, drömmar och syner. Tilltalen är ofta i symboler och liknelser. Personen i fråga förstår inte alltid själv vad han/hon tar emot.

3. Profetisk tjänst - Tjänstegåva

Förutom att ha en profetisk gåva, så har personen blivit bekräftad av och avskild för tjänst i en lokal församling. Personen får tilltal i symboler och bilder som i ett team kan urskiljas, tolkas och appliceras. Tilltalen kommer ofta, kanske dagligen. På den här nivån är det profetiska en tydlig del av personens livsstil. Andes frukt syns i personens liv.

Det tar många år att komma till den här nivån - Buck Hudson talar t.ex. om 20 år och jag vill minnas att andra pratat om minst 5-10 år från det att gåvan bekräftats.

4. Profetiskt ämbete

Den här nivån finns det inga exempel på i Nya Testamentet, men som sagt, för att underlätta kommunikation kan det vara till hjälp att särskilja ifrån profetisk tjänst.

En person som har profetisk ämbete påminner lite grann om gamla förbundets profeter (de i Gamla Testamentet). Det åtföljs av tecken och under. De profeterar med hög precision, ibland uppåt 100% rätt. De har bekräftats genom många korrekta profetior - det räcker inte med en eller ett par ovanligt spektakulära. En person med profetiskt ämbete har vidare en andlig vishet och en Kristuslik karraktär. Mike Bickle - som varit pastor över de så kallade Kansas-profeterna - säger sig känna till ett fåtal personer som kan tänkas besitta profetiskt ämbete, men det är bara en som han är beredd att nämna vid namn: Paul Cain, som i oktober 2003 gästade Sverige med ett budskap till Sveriges kristna. Paul Cain har bland annat förutspått jordbävningar som bekräftelse på profetior han meddelat.

Som synes på den schematiska bilden ovan, så ökar andelen av budskapet som verkligen är från Gud desto högre nivå personen som framför budskapet befinner sig på. En enkel profetia innehåller mycket "slagg", den är uppblandad med personens egna tankar (se nedan). En person med profetiskt ämbete kan från gång till annan framföra ett budskap som är till stor del bara det Gud ville säga. Ingen profet i nya förbundet kommer dock att profetera helt rätt varje gång. Ingen äkta profet skulle heller påstå att han/hon alltid har rätt, utan uppmanar mottagaren att pröva budskapet och "behålla det goda". Jag har t.ex. för mig att Paul Cain vid sitt besök menade att profeter på hans nivå kanske prickar runt 20% rätt - så bilden ovan skall inte tolkas bokstavligt.

Karaktärsdrag hos en profet

Följande karaktärsdrag hos profeter framträder ofta tydligare ju längre upp på "skalan" ovan de kommer.

  • Det främsta karaktärsdraget hos en nytestamentlig profet är att han eller hon är prövad. De har ofta utsatts för perioder av missförstånd och förkastelse från andra kristna. Det verkar också som att profeten själv eller någon nära anhörig inte sällan drabbas av ovanliga sjukdomar.
  • En profet är ofta rättfram och frimodig, ibland på gränsen till att uppfattas som burdus.
  • En profet är inte sällan känslosam, kanske eftersom deras gåva handlar en del om att "känna" med Gud och dela Hans hjärta.
  • Profeter tenderar ibland att bli dömande och kritiska, antagligen eftersom de ser hur saker och ting borde vara. Detta handlar ofta om en mognadsfråga och de kan behöva hjälp från andra gåvor att få tålamod med människor och sammanhang.
  • Profeter tjänar ofta mer bakom kulisserna än på plattformen. Gud talar till profeterna om situationer som de behöver be om, och de betjänar i förbönstjänst.

Olika typer av tilltal

Vanliga - ”Låg nivå”

Intryck

Den vanligaste typen av tilltal är intryck och tankar ifrån Gud som vi själva måste sätta ord på. De beskrivs ibland som en "en svag susning" ("a still, small voice", se 1 Kung 19:12).

Det är inte så märkligt som det först låter. När vi människor talar med varandra, så gör ju våra stämband att ljudvågor uppstår. Dessa ljudvågor når lyssnarens öra där de omvandlas till nervsignaler som når hjärnan. I lyssnarens hjärna formas sedan tankar utifrån det sagda. På motsvarande sätt fungerar det med skrift via ljus som går in i ögat och signaler som sänds via synnerverna. Om jag exempelvis frågar en vän "Vill du följa med till McDonalds?", så kanske hans tankar börjar framställa en saftig hamburgare, de kommer vidare fram till att han både har pengar i fickan och lite tid till övers, så han svarar "Ja". Målet med mänsklig kommunikation kan således sägas vara att sätta igång tankeprocesser hos mottagaren.

Profetiska intryck från Gud fungerar på ett liknande sätt, fast Gud behöver inte använda sig att något fysiskt medium. Han kan direkt ge oss de tankar Han vill att vi skall tänka! Svårigheten för oss är att skilja dessa gudomliga tankar från vilka andra tankar som helst. Det handlar väldigt mycket om en träningssak. I Johannes 10 talar Jesus om sig själv som den goda herden och att fåren "känner igen hans röst". Vi behöver träna oss att känna igen Herdens röst och förstå när det är Gud som vill säga något.

När vi sedan skall förmedla det vi upplevt att Gud har sagt genom intryck så influeras de ord vi använder i hög grav av våra erfarenheter, vårt känslotillsånd och allt annat mellan himmel och jord. Om tio personer upplever samma intryck skulle de säkerligen beskriva det på tio olika sätt. Detta göra att "slutprodukten" ofta bara innehåller en "liten del Gud".

Inre syner

Att se inre syner kallas ibland att se med "hjärtas ögon" ("the eyes of the heart"). Det är bilder som man ser mentalt, ungefär som när man fantiserar. Man måste oftast vara lugn och koncentrerad för att uppfatta dem. Budskapet i bilderna förmedlas oftast genom ett symbolspråk. Symboliken kan ibland förstås av mottagaren av budskapet och ibland kan det vara symbolik hämtad ifrån Bibeln. Anledningen till att Gud väljer att tala på detta sätt är för att Andens språk är rikare, det är en högre form av kommunikation - en bild säger som bekant mer än tusen ord.
En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. Den andliga människan däremot bedömer allt, men själv kan hon inte bedömas av någon.” (1 Kor 2:14-15)
Bilderna man får kan ibland verka väldigt triviala, men skall inte föraktas eftersom de kan ha en stark betydelse för personen deär menade till. Jag känner till exempel en kvinna som, gissningsvis motvilligt och aningen generat, berättade att Gud visat henne en cykelpump och ett tält. Detta betydde dock jättemycket för personen hon manades berätta det för, eftersom denne övervägde att åka på cykelsemester (om jag minns historien rätt). Ibland kan det vara så att betydelsen av bilden inte förstås direkt. I så fall skall man inte börja spekulera i olika betydelser; om bilden är ifrån Gud så kommer Han med tiden förklara vad Han menar.

Drömmar

Profetiska drömmar kan ha en varierande grad av tydlighet i själva budskapet, men oftast råder det ingen tvekan om att drömmen i sig var från Gud. Om du vaknar med en vag känsla av att ha haft en profetisk dröm, så är det antagligen inte så. Enligt de som har mer erfarenhet av detta får en profetisk dröm dig inte heller att må dåligt.

Sällsynta - ”Hög nivå”

Innan jag går igenom de olika typerna av tilltal i denna kategori, vill jag bara påpeka att Bibeln uppmanar oss att söka gåvan att profetera (1 Kor 14:1), men vi skall inte söka andliga upplevelser. Det är lätt att få för sig att ens tro skulle bli enklare om man fick en uppenbarelse, till exempel om man fick se en ängel. Men så är det inte - tänk till exempel på att Satan var en av Guds änglar som sett Gud och ändå föll han ifrån Guds vilja. Jag kanske också skall påpeka att jag själv inte har någon erfarenhet av dessa typer av tilltal.

Denna typ av tilltal förekommer vanligtvis bara för mycket viktiga budskap. Kanske kommer dessa tilltal bli vanligare desto närmare tidens slut vi kommer.

Öppna syner

Paul Cain sade när han besökte Göteborg, att han ibland får frågan vad en öppen syn är, och han svarade lite skämtsamt att att "Det måste vara en syn man ser med ögonen öppna". En öppen syn sägs upplevas ungefär som att se på en bioduk. De är levande och tydliga - det råder ingen tvekan om att Gud talar. Ett exempel på detta i Bibeln är i början på Apostlagärningarna 10; vers 3 säger "En dag omkring nionde timmen såg han tydligt i en syn, hur en Guds ängel kom in till honom och sade: "Kornelius!"".

Hänryckningar/transer

Att komma i hänryckning eller falla i trans sägs vara som att drömma medan man är vaken. Man upplever att man verkligen är på en annan plats. De som varit med om det påstår att man ändå är fullt vaken och medveten om när man "försvinner" och när man "kommer tillbaka". Exempel på detta finns också i Apostlagärningarna 10, där Petrus "kom i hänryckning" och såg en linneduk med alla slags djur. I 2 Kor 12:1-4 talar Paulus om att bli "uppryckt ända till tredje himlen" (vad nu det kan innebära...).

Guds hörbara röst

Att höra Guds röst med sina fysiska öron.

Möten med änglar

Exempel på detta finns i Luk 1:11 och framåt, när ängeln Gabriel visar sig för Sakarias.

Möten med Jesus

På samma sätt som människor har sett änglar, har några också mött Jesus i egen hög person efter Hans himmelfärd.

Profetiskt tungotal

Låt mig också nämna lite kort om profetiskt tungotal, eftersom det tillhör avdelningen mer underliga företeelser inom kristendomen - om det inte är den märkligaste.

Först och främst, så finns det tre olika typer av tungotal. Den första typen är tungotal som bönespråk, som enbart fungerar som kommunikation mellan oss (eller kanske mer exakt anden inom oss) och Gud. Mer om detta finns på sidan om den helige Ande och andedop.

En annan typ av tungotal är att under Andens ingivelse tala ett profetiskt budskap på ett mänsklig språk, som man själv inte förstår. Det var det som hände på pingstdagen, när Anden föll. "Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från alla folk under himlen. Och när dånet hördes samlades folkskaran, och alla blev mycket uppskakade, eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. Häpna och förundrade sade de: "Är de inte galileer, alla dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? Vi som är parter, meder eller elamiter, vi som bor i Mesopotamien, Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller Asien, i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller Libyen åt Cyrene till eller är inflyttade främlingar från Rom, vi som är judar eller proselyter, kretenser eller araber - vi hör dem tala på vårt eget språk om Guds väldiga gärningar." (Apg 2:4-11)

Den tredje typen av tungotal är profetiskt tungotal, som mänskligt sett låter som rappakalja (och ljudmässigt kan förväxlas med ett bönespråk), men som innehåller ett profetiskt budskap som genom uttydningens gåva kan bli "översatt" till mänskligt språk så att budskapet når fram. Jag tror personligen att om man talar profetiskt tungotal så är man i någon mån medveten om det, så du behöver inte fundera varje gång du ber i tungor "Är det här bara bönespråk, eller är det något profetiskt...?".

Gåvan att tala profetiskt tungotal verkar i någon mån vara en annan nådegåva än gåvan att profetera, så man skall inte anta att man kan göra det ena för att man kan det andra. Vidare är gåvan att uttyda profetiskt tungotal ytterligare en annan nådegåva. Dock så uppmanas personer med gåvan att tala profetisk tungotal att be om att också få uttydningens gåva: "Därför skall den som talar tungomål be om att kunna uttyda det." (1 Kor 14:13). Jag har själv varit med om både att samma person som talat profetiskt tungotal också uttyder, och att tungotal och uttydning kommer från olika personer.

Hur själva förståelsen och översättningen går till verkar kunna fungera lite olika. Dels kan uttydaren uppleva att man förstår vad som sagts, men jag har också erfarit att människor sett bilder (som inre syner) samtidigt som - och som upplevt till följd av - det profetiska tungotalet. Det är mycket möjligt att det kan fungera även på andra sätt.

Frågan som varje sansad människa antagligen ställt sig vid det här laget är: Varför gör Gud så här???
Det korta svaret är, jag vet inte. Men det skulle kunna vara så att Gud medvetet väcker anstöt i vårt sinne, för att pröva våra hjärtan. Han gör något som intellektuellt sett är hel-tokigt, för att se om vi är villiga att säga "Det här är verkligen märkligt, men jag förtröstar på Gud och tror att Han faktiskt vill säga något på detta underliga sätt".

Råd och principer

  • Det tål att upprepas, att en profetia aldrig går emot Bibeln utan stämmer med helheten av Guds Ord, som förblir i evighet (Jes 40:8). Profetior används inte för att fastställa läror; det finns tragiska exempel på hur märkliga sekter startats på det viset.
  • Allt profeterande måste ske i kärlek. Att du förmedlar ett profetiskt budskap får inte motiveras av att du vill att en människa skall bete sig på ett visst sätt, utan för att du älskar Gud och denna männska. ”Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek, vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal. Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting.” (1 Kor 13:1-2),”Sträva ivrigt efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna” (1 Kor 14:1).
  • Glöm inte att profeterande bara är av nåd - profetians gåvan är en nådegåva. En enkel profetia - eller ens en profetisk gåva - är i sig inget tecken på en Kristuslik karaktär - inget "godkännande" ifrån Gud. I Gamla Testamentet talade Gud till och med genom en åsna (4 Mos 22), och kan Gud tala genom en åsna så kan Han väl tala genom vilken "köttslig" eller "o-kristuslik" kristen som helst?
    Någon med profetisk tjänst eller profetisk ämbete bör dock uppvisa en gudfruktig karaktär.
  • Skilj på tilltalet, den information du verkligen fått av Gud, och tolkningen/uttydningen. Mike Bickle tar i sin bok (se nedan) upp ett exempel med en man som i förbön för en annan man sett noter. Han "profeterade" då över mannen att han skulle få en musik-tjänst och bli lovsångsledare, vilket förbryllade mannen. På något vis fick Bickle och församlingsledningen höra talas om händelsen, och tog kontakt med personen som sett noterna. De frågade honom vad exakt Gud visat honom, och sedan varför han påstått att mannen skulle bli lovsångsledare. De förklarade för honom att mannen ifråga var ägare till en musikaffär. Hans reaktion var "Hur skulle jag kunna veta det?". Precis...
    Ibland är det också så att andra än de med profetisk gåva (till exempel människor med andebedömningens gåva) är bättre skickade att uttyda tilltalet.
  • Gud måste bekräfta tilltalet i mottagarens hjärta. Detta gäller inte minst vid ”ledande” profetior (typ ”Du skall bli missionär i Indien"). I sådana fall är profetian antingen en bekräftelse på vad Gud redan sagt eller (mer ovanligt) en förvarning om att Gud kommer kalla personen och tala till dennes hjärta.
  • Ordspåket ”Man måste lära sig falla innan man lär sig att flyga” stämmer väldigt väl när det gäller det profetiska. Våra misslyckanden gör oss ödmjuka och hjälper oss att inse att vi är beroende av Gud. Om du är ovan i det profetiska, börja med att profetera i ett litet, tryggt sammanhang där människor vet att du försöker lära dig och kärleksfullt tillrättavisar dig när du misslyckas - för det kommer du att göra. Den kanske bästa platsen att börja är i en cellgrupp/husförsamling/bönegrupp. Ge varandra feedback - "Det tror jag stämmer. Det tror jag inte stämmer. Det behöver jag be över". Vi kan komma med (vad vi tror är) helt fantastiska "profetior", men om vi aldrig får feedback på om det var rätt eller inte så kan vi inte växa vidare. Ibland kanske man också behöver säga "Det där du profeterade över mig förra veckan, men jag upplevda att du sade på fel sätt så jag hade svårt att ta emot det".
  • Som jag förklarat är det mycket ovanligt, att budskapet verkligen är ordagrant från Gud, och är det bara ett sinnesintryck så kan du förutsätta att långt ifrån allt är "äkta vara". Det finns alltså starka skäl att undvika att påstå att ”Så säger Herren, ... ”. Var istället ödmjuk, kom med frågor och förslag. Detta är särskilt viktigt när det gäller vägledning. Om det du säger är ifrån Gud så kommer det att få avsatt effekt även utan ett "Så säger Herren".
    "Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktbar och ger säd till att så och bröd till att äta, så skall det vara med ordet som går ut från min mun. Förgäves skall det inte vända tillbaka till mig utan att ha verkat vad jag vill, och utfört det vartill jag har sänt ut det." (Jes 55:10-11)
    Om vi däremot slösar med påståenden om att Gud sagt ordagrant si eller så, så riskerar vi att såra människor och få dem att tappa förtroendet för det profetiska.
  • Profetior kan inte presteras. Ibland kan man nästan känna press att profetera, särskilt om människor söker upp en för vägledning. Men då får man bestämma sig för att inte säga något, om man inte verkligen tror att det är ifrån Gud. Annars riskerar vi att lägga ord i Guds mun. Då skall vi hellre göra som Elia när han utmanade de 400 Baalsprofeterna om vems gud som skulle sända eld ifrån himmelen. Elia stod inte med en tändsticka bakom ryggen, för att kunna rädda Gud och sig ur knipan om det inte kom någon eld. Nej, innan han bad Gud att förtära offret med eld så lät han hälla massor av vatten på det, så att det inte skulle råda någon tvekan om att det var Guds eld. (Läs gärna om detta i 1 Kungaboken 18 - jag tycker det är en av Bibelns mäktigaste passager)
    Andra bibliska exempel på att dubbelkolla att man faktiskt hört från Gud är Gideon med ullen och daggen (Domarboken 6).

  • Det finns inga "formler". Tänk inte att "När vi spelade den sången förra söndagen så talade Gud, så kanske talar Han idag också om vi spelar den igen". Det är andlig vidskeplighet. Gud talar när och hur Han vill.
  • Profeten är alltid underställd pastorn. Det är alltid pastor som ytterst bestämmer vilka budskap som skall föras fram till församlingen och vilka som inte skall det. Det kan faktiskt vara skönt ibland, att lämpa över det man upplevt på pastorn och låta honom avgöra om det skall delas med församlingen, vad som skall delas, när det skall delas, och vem som skall dela det. Exempelvis kan det vara olämpligt att låta en omogen profet dela ett budskap, eftersom han/hon riskerar bli högmodig av att ha hört från Gud. Bättre då om någon annan får berätta att "någon församlingsmedlem har upplevt ...".

    En församling med profet som pastor är ingen säker plats för Guds fårahjord. Mike Bickle behandlar noggrannare förhållandet mellan pastorer och profeter i sin bok Growing in the Prophetic (se nedan).
  • Inte allt profetiskt man tar emot är meningen att man skall dela, utan ibland vill Gud tala om det bara för dig. ”Ty Herren, HERREN gör ingenting utan att ha uppenbarat sin hemlighet för sina tjänare profeterna.” (Amos 3:7)”.
  • Jag tror att det profetiska blir allt vanligare ju längre tiden lider,
    "Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar. Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skall profetera." (Apg 2:17-18)
  • Bibeln uppmanar oss att aktivt söka "vinna de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva" (1 Kor 14:1). Vi behöver i någon mån vara tillgängliga och beredda att låta Gud tala. Vi hör inte plötsligt en dag en dundrande stämma från skyarna. Mer om att söka vinna de andliga gåvorna finns på sidan om nådegåvorna.

Bokrekommendationer

För dig som vill läsa mer kan jag varmt rekommendera följande böcker:

Growing in the Prophetic är en gedigen och insiktsfull bok av Mike Bickle, som inte själv har profetisk gåva men som i form av pastor har lång erfarenhet av att hantera det profetiska i sin församling. Bickle visar på en stor vishet och låter oss lära av andras misstag. Boken hjälper till att överbrygga de rädslor och andra hinder som gör att det profetiska inte har den naturliga del i församlingslivet som det borde ha. En bok som bör läsas av alla med profetiskt gåva och alla som står i ledarskap i en församlingen. Rekommenderas även till andra som vill lära sig mer om och uppmuntra det profetiska. Boken finns att beställa på Barkito och kommer möjligen åter på Bokia.

Den profetiska tjänsten (The Prophetic Ministry) av Rick Joyner är en lättläst bok som riktar sig till den som vill utveckla sin profetiska gåva. Joyner har lång personlig erfarenhet av det profetiska och har både sett änglar och hört Guds hörbara röst. Boken ger konkreta råd för att bättre uppfatta, förstå, tolka och applicera Guds tilltal. Den svenska upplagan finns att beställa från bland annat Gospelcenter och Livets Ord.


2 Mos 4:12: "Gå nu! Jag skall vara med din mun och lära dig vad du skall säga."
4 Mos 22:38: "... Vad Gud lägger i min mun, det måste jag säga."
Jer 1:9: "Och HERREN räckte ut sin hand, rörde vid min mun och sade till mig: "Se, jag lägger mina ord i din mun."

Mattias Jiderhamn